Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett klargörande i fallet.

Being physically active is important for a healthty lifestyle, but what do the girls who have quit playing sports in an atheltic club do afterwards, or the girls who are not active within an athletic club what so ever. It is the girls who are not active in an athletic club that Karlstad municipality wants to attract to the spontaneous sports sites there are within the city limits. They also want the girls opinion on how to improve the sites in order for the girls to want to go there.The purpose with this study was to investigate this. This study used qalitative research method. The study interviewed seven girls aged 14-17 years.

Spectacular buildings and categorized districts are becoming more common elements in cities. In many cases, they are the result of city branding, which means choosing a city image and dealing with it like a brand to profile and compete against other cities. This essay study what impact on and roll in urban planning the trend might have. The first part relies on literary studies and describes what has been written about city branding. The globalization, the experience economy, urban management, urbanization and the theory of the creative class are pointed out as driving forces of the popularity and the spread of city branding.